Vår tid tog slut för snabbt, nästan overkligt snabbt. För första gången i mitt liv litade jag på någon jag inte känt i flera år, och jag ångrar det. För allt jag har kvar nu är ett stort värkande hål genom min kropp som  verkar bli större med tiden, jag har saknat dig i över en månad nu. Kanske börjar jag med tiden inse hur dum jag var som litade på dig, du är ond.

Hatar känslan att sakna någon, hatar att känna hur man faller ner i det där mörkret där allt är kallt och tomt. Någon som vet har man lagar något som är ordentligt isönder?