Har ni någon gång haft en sån dag då man grubblar på allt? Övertänker och dividerar om allt från petitesser till världsproblem. När allt från en billigt trickfilmad schampo reklam till en artikel om världshungern väcker så starka åsikter hos en att man knappt kan hålla sig. Att det känns som om man ska explodera under trycket av dess outsagda saker. En sådan dag då hat och kärlek blandas vilt till en stor känslostorm där ens känslor skrattar och gråter tills ens kropp inte orkar. En sådan dag man blir slö bara av ens egna tankar. Har ni någon gång haft en sådan dag? Eller som jag, en sådan vecka. Månad. Kanske till och med år. Vem håller räkning när man har moll-skalor och sightsavers att tänka på? Mina tankar är konstant i kaos av lösningar, problem och frågor. Nästan som om jag borde ha en diagnos. Det finns ju bokstäver för allt idag. Ja, MBD och ADD sen slänger vi in lite Hn i mixen så är vi klara. Man kommer på sig med att prata om allt och ingenting, i samma mening. För ens kropp är för långsam för ens tankar. Mitt tangentbord och mina fingrar hinner inte med i detta virrvarv. Under denna stund har ett hundratal andra tankar svävat bort. Meningslösa och storslagna. Hur orkar man hålla allt under koll. Jag hade nog kommit längre i mitt liv om alla mina tankar skrevs ner, uppfinningar och planer. Hade kanske varit en svensk, kvinnlig, version av Bill Gates. 17 och miljonär, hade inte det varit något? Hade jag ens njutit av det? Jag hade velat ge. Bara ge och ge tills jag lever som en vanligt arbetande människa. Eller vänta vad är nu klassifierat som "vanlig"? Kanske vill jag leva lite över medel, kunna njuta lite extra. Kan ens pengar få en att göra det? Och där drev tankarna iväg om pooler omringade av fejk palmer och att kunna hyra Johnny Depp för en kväll. Så, frågan återstår, har ni någonsin haft en sådan dag?  För jag tror minsann min har varat i si sådär 17 år.